Palmyra för tio år sedan ...

I en liten minibuss for vi till Palmyra genom öknen 2005. Sand och sten dominerar det karga landskapet, som sträcker sig hundratals kilometer åt alla håll. Nu kör man på knaggliga vägar - då red man på kamel i lång karavan. Liksom handelsmän på Sidenvägen kom vi till Palmyra från öster. Palmernas stad eller Öknens brud, som den också kallades. Det urgamla arabiska namnet var Tadmor. Kung Salomo sägs ha härskat där. -
På 200-talet var det en viktig handelsplats, som romarna fick ögonen på och intog. En arabhövding lierade sig med romarna men mördades. Hans hustru den vackra och intelligenta  Zenobia efterträdde honom. Romarna kunde inte acceptera en mäktig drottning, så hon blev fiende med romarna, tillfångatogs och fördes till Rom där hon levde sin sista tid på ett gods i Tivoli. Palmyra plundrades och  förstördes och storhetstiden var förbi. Sedan glömdes staden där den låg mitt i öknen. På 1600-talet byggdes fästningen Qala' at Ibn Maan av en arabisk emir, högt uppe på berget där man har utsikt över hela tempelstaden. På 30-talet skedde utgrävningar och de kunde uppvisa romerska lämningar, som var helt fantastiska. Ett världsarv för kommande generationer. För tio år sedan var vi en liten grupp som fick uppleva detta under några dygn. Vi bodde på Hotel Zenobia, som låg inne i tempelområdet granne med Baal Shamins tempel. Baal Shamin var himlarnas härskare och fruktbarhetens gud.

Här finns ett öppet altare och under den bysantinska tiden byggdes templet om till en basilika. Inne i templet grönskade det.

Vid sidan fanns resterna av en judisk synagoga och två bysantinska kristna kyrkor.

Den sköna drottning Zenobia fick låna ut sitt namn till hotellet där alla vill bo och vi hade turen att få det. Det är gammaldags men underbart.

Staden med de tusen kolonnerna.

Kolonnerna och ruinerna i den gamla staden är utspridda över ett stort område längs en lång gata i mitten. Den är mer än 1000 meter lång och omges av alla  byggnader som skall finnas. Här finns badhus, romersk teater, banketthall och magasin.

 

Längs den långa gatan med kolonner syns utskjutande partier. Där har en gång stått berömda män och blickat ner över dem som gått förbi. - Alla borta nu ... På ömse sidor leder tvärgator ut i ruinområdet.

Teater med fantastisk akustik.

Samir berättar för sin lilla skara.

All the world's a stage and all the men and women merely players ...

När man klättrar upp i teatern ser man det här åt olika håll ... Här syns senatshuset.

Tetrapylonen ligger på platsen där linjen med kolonnaden bryts.

Långt borta ser man fästningen Qala' at Ibn Maan

De romerska soldaternas läger under Kejsar Diocletianus. 

Vatten kom från en underjordisk kanal - torr nu.

Guden Bel var den viktigaste guden i Palmyra. Han bestämde den gudomliga ordningen.

Inne i Bels tempel.

 

Utanför tempelområdet begrovs de rikaste i fyrkantiga gravtorn, som var två eller tre våningar höga. På de platta taken kunde vaktposter hålla utkik, eftersom de döda förde med sig sina rikedomar. I det största tornet fanns upp till femhundra balsamerade kroppar med byster som förställde den döde. Det fanns också underjordiska gravar.

Fästningen på berget Qala' at Ibn Maan.

Utsikt över ökenstaden.

Den stora triumfbågen uppfördes under Septimus Severus' regering 193-211 e.Kr. Ingången leder mot den långa kolonnaden, framsidan vetter mot Bel-templet. 

Palmyras museum har en trädgård.

Vi lämnar Palmyra och far mot Damascus.

Vi tar paus på Bagdad cafe'.

Detta var för tio år sedan, nu (2015) vet man inte hur det står till i Palmyra.