Damaskus 2005.

Längst in på en trång gata i gamla staden ligger ett grekiskt ortodoxt kapell. I källaren kan man se de gamla valven.Den som är förknippad med denna plats är Saul, sedermera med det grekiska namnet Paulus "den lille". Han var jude, farisé och romersk medborgare och han såg som sin mission att jaga de kristna. Han begav sig till Damaskus med ett brev till synagogorna. När han närmade sig Damaskus omgavs han av ett bländande ljussken från himlen och han hörde en röst som sade "Saul, Saul varför förföljer du mig?" Av det starka ljuset blir han blind och under tre dagar varken äter eller dricker han. Saul omvänds till kristendomen, återfår sin syn och tar det grekiska namnet Paulus. Han stannar en tid i staden och predikar i synagogorna att Jesus är Guds son. - Nu jagas han av judarna, som vill ta honom av daga. Alla portar i Damaskus övervakas noga för att Paulus inte ska slippa ut. Men lärjungen Ananias hjälper honom och han firas ner på utsidan av stadsmuren i en korg. 

I det lilla kapellet finns flera små bilder på väggarna där man kan se händelser ur Paulus liv.

På den lilla gatan ligger också en sidenhandlares butik. 

Han är stolt över sina vackra sidentyger.

Nationalmuséet i Damaskus visar upp de mest unika arkeologiska fynden från Mellanöstern. Entrén till muséet är en rekonstruktion av porten till det västra ökenpalatset, Qasr al Hir al Gharbi, som omayadkalifen Hisham lät bygga på 700-talet.

 Azempalatset är det nationella folkloremuséet.  Det byggdes i mitten av 1700-talet av den mäktige ottomanske paschan Assad al Azem. Här får man se den lyx och det överflöd som rådde på den här tiden. Tidstypiska dockor illustrerar olika ceremonier i samband med bröllop, förberedelser inför pilgrimsresor till Mecca, en paschas mottagning m.m. - Utanför finns vackra trädgårdar, mosaiker och statyer.            

Romarna byggde en mur runt staden som skydd mot fientliga anfall. I muren fanns sju portar, som fick namn efter de sju stjärnorna i Plejaderna. Väderguden Haddads tempel byggde romarna om till Jupitertemplet. Resterna av det ligger vid basarkvarteren helt nära den stora Omayadmoskén.

Innan vi gick in fick vi kvinnor skyla oss med fotsida klädnader och skydd för huvudet. Skorna fick vi alla också lämna.

Samir berättar och vi stannar i det rum där Saladins grav är.

Här vilar Saladin -  korsfararnas besegrare, död 1193. Först begravd som fattig i sitt Citadell, sedan flyttad hit av sonen, som lät bygga detta mausoleum.

De rättrogna tvår sina fötter ...

Så här får man också gå klädd!

Så här måste jag vara klädd ... i en chador med huva ...

... här ber man till Allah ... vi får titta på ...

Brudens minaret är den äldsta av moskéns tre minareter alla i den fyrkantiga arabiska stilen.

Omayadmoskén är Islams äldsta kvarvarande församlingsmoské från 705 e.Kr. Här låg tidigare ett tempel helgat till stormens och åskans gud Haddad ca 2000 f.Kr.

Här innanför ligger den stora bönehallen. Den är 136m lång, 37m bred och 17m hög. Ingen inredning finns, bara enorma persiska mattor.

Mari - ett kungapalats i östra Syrien.

24 km söder om Doura Europos ligger Mari. Man kan se platsen som en höjd mellan vägen och floden Eufrat. Det är ett unikt exempel på ett bronsålderspalats, som ger en enastående bild av den syrisk-mesopotamiska världen. - Så sade den franske arkeologen Jean-Claude Margueron. 

Palatset upptäcktes 1933 och hade en speciellt välbevarad utrustning och ett arkiv som kunde berätta mycket om regionens historia. Utgrävningarna gjordes under många år av den franske arkeologen André Parrot, som övervakade arbetet 1933-1974 - ett rekord i sitt slag. Forskningen bekostades av Louvren, där man numera kan se de viktigaste fynden ... Efter 1978 fortsatte Margueron arbetet där.

Mari var den viktigaste staden i området ca 2000 f.Kr. Den kontrollerade tillfartsvägarna vid floden och de torra ökenvägarna. Karavanvägen gick också genom Mari  och karavanerna förde med sig tenn till bronsindustrin, som låg västerut. - Allt man ser i dag är en utgrävningsplats med sand och sten, men man kan göra sig en föreställning om hur det fungerade en gång i tiden. 

Man går genom olika rum och nästan hela området är täckt, eftersom hettan säkert är svår att uthärda. Inom området finns bl.a. ett tronrum, en skattkammare, kvinnorum, rum för tjänare, kök, administration, vakternas område, förråd och naturligtvis heliga rum för gudarna  bl.a. Ishtar. Många av väggarna hade dekorationer, som var förvånansvärt välbevarade. - Nu finns de att beskåda i bl.a. Louvren och Damascus.

Härskaren Zimri-Lim var en fascinerande kung över Mari. Han regerade där under tretton år. Hans person och liv lär man känna genom arkivet i hans stad. Han gifte sig med Shibtu, en prinsessa från Aleppo. När Zimre-Lim var ute på härnadståg skötte drottning Shibtu administrationen i Mari.

 Det finns brevväxling mellan kungen och drottningen med personligt innehåll. Hon berättar att hon fått en son och en dotter, tvillingar, och hon oroar sig för hans hälsa och välbefinnande. Samtidigt rapporterar hon om hur det står till i staden. Zimre-Lim i sin tur berättar hur det går i striderna och ger goda råd om hur staden skall styras. Hon berättar också på hans fråga att oraklets profetia att Babyloniens attack mot Mari skulle misslyckas. MEN 1762 f.Kr. besegrades Mari av Hammurabi och då försvinner Zimre-Lim ur historien ...

Doura Europos - en stad - ett fort vid Eufrat i östra Syrien.

Drygt 9 mil söder om Deir-ez-Zor ligger Doura Europos, som ibland kallas "ett Pompeji" i den syriska öknen. En brittisk expedition frilade området på 20-talet. Nu fick man ett nytt perspektiv på tidig kristen och judisk konst och den religiösa traditionen. Lämningar påträffades här, som också gav ett nytt perspektiv på den roll Doura Europos spelade i den långdragna kampen mellan öst och väst ur kulturell, politisk och militär synpunkt - de mest värdefulla skatterna har flyttats till muséer i andra delar av världen. - På muséet i Damascus har man byggt upp synagogan, på Louvren och Yale university finns andra skatter härifrån. - Ett besök här är väl värt, eftersom man får en uppfattning om staden och dess strategiska  läge vid floden. 

- Att återse Doura Europos kan man nog bara drömma om ...

Staden grundades under den hellenistiska tiden när Alexanders imperium delades mellan hans arvingar. - Från början fungerade det troligen som ett gränsfort vid floden Eufrat. På mitten av 200-talet f.Kr.hade det en stadsplan och soldater var stationerade här.

En stor port leder in i staden.

Vi klättrar upp på muren och härifrån ser vi ruinresterna av den gamla staden som breder ut sig ner till Eufrats strand.

Här ser man insidan av stadsporten ...

Kartskissen visar det man antar fanns här ...

Nära den stora porten låg en kristen kyrka och en synagoga. Många tempel helgade till olika gudar, ett citadell, teater, bad och i mitten låg agora - allt detta inom stadens murar.

Vid flodstranden fanns försvarsverk. Restaurerade - när?

Här flyter Eufrat vidare ...

... Irak ligger på andra sidan ... landet mellan floderna, Mesopotamien.

... medan senare generationer försöker hålla kvar minnena som lämnats kvar 

i ett nybyggt museum ... 

Vi var bara åtta, som besökte platsen den gången ...

Deir-ez-Zor - en stad vid Eufrat på vägen till Bagdad - och Indien.

Runt staden Deir-ez-Zor finns många utgrävningsplatser med jordhögar som ser ut att höra ihop med landskapet. Härifrån for vi sedan söderut längs floden för att besöka den antika staden Doura Europos och Mari en kungaborg. - Under drottning Zenobias tid som härskarinna i Palmyra var Deir-ez-Zor  en viktig handelsplats på vägen till Indien . Staden ligger utefter Eufrats stränder och 1927 uppfördes en hängbro över floden av fransmän. Bron är än liten "kopia" av Brooklyn Bridge i New York och bara ämnad som bro för fotgängare. Denna bro förbinder Levanten i söder med Övre Mesopotamien i norr. - Vi kunde vandra där fram och åter!

Efter alla går som gått var den fortfarande ett modernt inslag.

2004 hade staden ca 200 000 invånare.

Ett museum i staden kunde bland annat visa upp en mycket gammal råttfälla. En nästan likadan påträffades i Egypten av egyptologen Flinders Petrie. Den kan beskådas på Petrie museum i London.

2013 i maj förstördes den fina bron över floden under krigen i Syrien. 

- Det är så sorgligt det som händer där...

(bilden hämtad från nätet)

Halabia - ett fort vid Eufrats södra strand.

Fortet ligger högt, just där floden rinner trångt, mellan höjder på ömse sidor. Här kunde man bevaka trafiken på floden. Justinianus intog Palmyra år 273 och samtidigt intogs också Halabia, som var en utpost till Palmyra. Drottning Zenobia skickades till Rom och nu var det möjligt  för romarna att kontrollera Palmyra och dess handel. Halabia ligger på en stenig och otillgänglig plats, men det mesta som behövdes för ett fort med manskap fanns här. Ett citadell högst upp, basilika, palaestra, badanläggning, agora m.m. Murar omgav fortet ner till flodstranden. 

Halvvägs upp mot höjden ligger en basilika med slagna valv.

Utsikten ner mot floden över ruinområdet är vacker i kvällsljuset -

- med de gamla förfallna murarna -

Under åren som gått har tiden förstört mycket av det gamla fortet och flera jordbävningar har också bidragit till förstörelsen - det som ligger kvar ger ett mäktigt intryck -

Eufrat flyter stilla genom landskapet.

Här finns inte någon biljettförsäljning eller vakter på platsen - men jag antar att kontrollen här utövas av vakter, som vet när besökare kommer - och går.

När vi lämnar Halabia är solen på väg ner.