söndag 12 juli 2015

Jerash i Jordanien.

Fem mil norr om Amman ligger det antika Gerasa. - Staden låg begravd av sand  och övervuxen av törnen som ett  slags Österns Pompeji. Först 1806 började den återuppstå ur sin Törnrosasömn. På 1920-talet började den utgrävas av en engelsman. Man har spår efter  8000-åriga bosättningar, men det var först när Alexander den store kom hit och grundade staden Gerasa, som den fick någon betydelse. 
För länge sedan var tillgången på vatten väldigt rik så dalen blev till ett paradis för romarna, som byggde termer och använde vatten för muntrationer på teatrarna. Här badade rika romare och levde lyxliv. En hippodrom byggdes, som rymde 15000 åskådare och man kan se den väldiga kapplöpningsbanan med spinan - den mur som delade kapplöpningsbanan på mitten - där ekipagen svängde runt. 
- Festspel håller man här även nu för tiden.
Här är Hadrianus triumfbåge, som man reste för att hedra honom vid hans besök 129 e.Kr..
Vi går in genom en trippelport, den Södra porten, som leder in i staden. Två mindre portar med vaktrum finns kvar. Stadsmuren finns det också rester av. 
Väl inne på Forum ser man rester av den gamla stadsmuren som ursprungligen var 3,5 km lång och på sina ställen 3 meter tjock. Rester av ett Zeustempel ligger på kullen och har fin utsikt över området. - Nere till vänster syns den Södra porten.
Själva Forum är ovalt till formen - 80x90 meter - och omges av joniska pelare. Cecilia Beer berättar medan vår jordanske guide står bredvid. Längst bort i fonden börjar huvudgatan Cardo Maximus, som är 800 meter lång.
Här är det korintiska pelare, som står vid sidorna. Än i dag kan man se spåren efter de romerska vagnarna, som trafikerade huvudgatan varje dag. När man kommer till gatans slut  åt norr har man ...
... en praktfull tetrapylon framför sig. Den ligger vid en vägkorsning och tillägnades Julia Domna, som var hustru till den romerske kejsaren Septimus Severus.
Den äldsta kyrkan här är troligen det man kallar Katedralen. Den ligger på ett gammalt tempel helgat till vinguden Bacchus. Här hölls varje år en vinfest som symboliserade Bibelns berättelse om att vatten blev till vin. Kring denna plats låg flera kyrkor samlade - en del med mosaiker som sedan flyttades.

Nymfaeum var den allmänna fontänen där kvinnor träffades och pratade om aktuella händelser medan de hämtade vatten i sina krukor. Vatten porlade medan det strömmade ner och den halvcirkelformade fonden gav ett vackert eko. Egentligen var detta vid den tiden ett syndens näste där vinet flödade och annan underhållning gavs ...
Den norra teatern är den mindre av teatrarna och användes till stans styrelsemöten men också för föreställningar. Den rymde 1200 platser och på sätena finns fortfarande de lokala styrelseledamöternas namn inristade på grekiska. 
... sentida ledamöter på genomresa 2005 ...
... tänk att få vara med om simtävlingar här ...
Artemis tempel ligger nära fontänen. Artemis var stadens beskyddarinna, dotter till Zeus och syster till Apollon.
En pampig trappa leder upp till templet. De 49 trappstegen har flera avsatser så man ser inte templet förrän vid 34e steget. Templet har haft skiftande öden. Det begravdes av sand men användes på 1100-talet av araberna innan det förstördes av korsriddarna. Kolonnerna ger ett mäktigt intryck och vid en av dem kan man lyssna till viskningar och sus från den tid som gått ...
Några mosaiker finns kvar , men andra har flyttats till muséet i Amman

På vägen genom staden mot teatern ser man det antika forum som är omgivet av en ring av joniska kolonner. Här ser man också den ovanliga ovala formen.
Nu är målet den Södra teatern,den största av stadens teatrar. 
Här gavs nöjesföreställningar och man kunde också ha simtävlingar, vattenspel och sjöslag här genom ett sinnrikt vattensystem.

Teatern är inredd med trettiotvå rader där de fattiga fick sitta högst upp. 3000 åskådare fanns det plats för. Man kan se de runda resonanshålen i den nedre raden. Viskar man i den ena ändan, hörs det tydligt i den andra.
En åskådare väntar här på vad som komma skall ...
Mellan de joniska pelarna har månen gått upp när vi lämnar den antika staden.



onsdag 1 juli 2015

Bosra - en viktig handelsplats.

Denna mycket gamla stad ligger 14 mil söder om Damaskus. Redan i Gamla testamentet  omnämns den som en viktig handelsplats där fem betydande karavanvägar möttes. Den var också en betydande romersk stad. Bosra var också ett starkt fäste för de första kristna trots att staden alltid varit en viloplats för pilgrimer på väg till Mecca. Det sägs att profeten Muhammed besökte Bosra två gånger och det var här kristendomen och islam möttes första gången. Bakom staden ligger en stor bassäng med åskådarplatser, där kanske sjöslag ägde rum - fast mer troligt var det en vattenreservoar för staden.
Själva Bosra är en stad full med romerska lämningar. Familjer har flyttat in i ruinerna och i de trånga gränderna sitter man och väver - här möter den gamla tiden den nya. 

Eftersom det var här Muhammed rastade blev det en tradition för pilgrimskaravanerna att stanna här minst tio dagar innan man fortsatte till Mekka.
Fallna pelare, moskéer, basilikor, bad - mycket finns bevarat här från romersk tid - och tidigare.

En nabateisk triumfbåge - i romersk stil.
Munken Sergius Bahiras kloster i Bosra. - 
Det sägs att Muhammed mötte munken Bahira här och denne förutspådde hans öde ...




Här sitter vi och kopplar av i de Södra baden i Bosra - medan Samir orienterar oss ...

När vi lämnar badet sitter en ensam man kvar och funderar på om han kanske ska ta sig ett dopp ... men vattnet är borta för länge sedan!


Staden domineras av en väldig fästning från 1200-talet, som är sammanbyggd med en romersk teater från 100 e.Kr. - Med en bild av Assad för ögonen vandrar vi in i fästningens gångar och kommer slutligen till den väldiga teatern som mäter 80 m tvärsöver.
Det ryms 15 000 åskådare på teatern men med 30 utgångar tog det bara tio minuter att utrymma den. Bakom scenen är muren hög 54x 10 meter
Trettiofem rader med åskådarplatser som är grupperade i tre nivåer och det är en stor nivåskillnad.
Överst finns en vacker rad med pelare.
Akustiken är som den brukar - otrolig och beundransvärd ...
Vi lämnar Bosra  och den stora bassängen ... som kanske var en sjöslagsarena.